En hyllning till en trogen vän – studion som alltid var där!

Studio 34

Som dårar har vi sprungit dit, glatt och ivrigt – ingen har behövt truga
Som hemlösa har vi nästat i vad som blivit – allas vår stuga.

Det är en stuga med öppna dörrar.

Det är en stuga där alla får vara, oavsett ålder, namn eller skara.
I stugans gäster man kan se, en lycka att där inne få vara,
festa någon annanstans? Vart skulle det vara!

Trappan har sett otaliga fötter, skor, flaskor och unga små nötter
men aldrig har stugan gnällt över något – Allra helst inte när festen har pågått.
De fester vi upplevt har alltid sett nya, en, två kanske trettiofyra.
Kärlek har uppstått, vänner har pratat, i allas vår stuga har alla fått vara:
sig själva, ensam eller med en man vill para.

Stugan har inte gått någon obemärkt förbi, att studion nu lämnas ger stor nostalgi.
En studio för alla- gamla som nya – tyvärr efter fredag: vi lämnar vår lya!
På fredag den 29 augusti 2008 höjer vi glasen – för Dig gamle vän,
den saknad du lämnar bör dränkas därhän.
Av skålen som ljuder ta till dig igen, som vänner till dig vill vi fira dig än.

Den stuga, som alla vi har lärt känna, nämns inte i media ej heller som lätt.
Den stuga vi saknar för känsla och lycka, nämns sällan – om någonsin – på negativt sätt.
Vart ska vi gå, när festen snart suktar, svaret på frågan kan lämnas i yra:

Troget vi älskar, vår trettiofyra!

 

 © 2008 av Nicklas Hellborg